Söndag, vaknade redan i gryningen, solen höll på att gå upp. De första solstrålanra reflekterades i björken utanför. Snart sätter Evert på radion och Andliga sånger. En av sångerna var ”Hur underlig är du i allt vad du gör”.. ledde vidare i tanken till en gudstjänst vintern 1988. Just vid det tillfället var det parentation för Gunnar Lindh, min systers svärfar, och jag hade blivit ombedd att sjunga en lämplig sång vid det tillfället. Och då valde jag den sången….som slutar med orden ”till dess alla varför får svar”.
Så var det nyheter. Tre inslag dominerade
- Valet på Island som visade att invånarna inte ville betala ”ekonomikraschen” för tre år sen med skattemedel.
- Libyen, afrikanska medlare till Kadaffi
- Järvstammen ökar i Sverige.
En stor spridning , som gör att många lystrar till. Världsekonomin, fredsarbete och miljöarbete. Visst fångar det upp en bred massa av lyssnarna? Välplanerat! Sen följde flera intressanta program i P1. Bl a om språkbruket att använde mer/mera, fler/flera. Exempel som belyste:…skriva mer eller skriva mera. Jaa vad tycks? Svaret blev att det är rätt båda delarna.
Så visar Evert vad Transportstyrelsen skickat ut: En folder om vägmärken och så plötslig fick man sig en liten repetion av ”bra att kunna inför bilkörning”.
Min farmor hon fyllde år i april, men när? Det blev till att leta upp den lilla boken Vägmärken –födelsedagsbok. På pärmens insida står Göte Eriksson, Minne från juniorföreningen i Hällstad den 30 dec 1936. Vad säger nu det? Jo, att Göte, min pappa, deltagit i juniorverksamhet i Evangeliska fosterlans-stiftelsen (boken utgiven på deras förlag). Aha det var alltså där han fortsatt efter konfirmationen med sina kyrkliga kontakter. Jag bläddrar i Vägmärken…. Och mycket riktigt farmor hon var född den 21 april 1891. 1966 den 23 april kom hon och ville vara med och se när det var studentexamen i Ulricehamn, hon kom fram till jeepen som Lisbeth och Barbro ordnat att jag skulle få åka på. Tyvärr regnade det och var lite råkallt. Då får jag se farmor med en blick som sa: Jag ville så gärna se dig, men jag är så orkeslös. Du mitt första barnbarn. Det är ett fruset ögonblick i mitt liv. Det var sista gången jag såg henne. Nästa gång någon dag senare då låg hon på en ambulansbår och det var bara bråttom, bråttom….
En otydlig bild från min student, men den enda med jeepen. Det var precis här jag såg farmor.
Farmor Berta hade tre systrar Martina, Ester och Hulda.(Är inte säker på ordningen av de tre systrarna på bilden). Kan de ha gått till fotografen i samband med Bertas 20 årsdag? Så vacker hon är! Och så tycker jag faktiskt att vissa likheter finns med min syster Eva och kanske även hennes döttrar Sofia och Camilla. 
Farmor gifte sig 1913 med Erik Eriksson. De bosatte sig på Björkåsen i Hällstad och drev där ett litet jordbruk plus att de hade ett slags arrende på odlingsmark till Hovs gård i samma socken. Men vilka är de andra på fotot? Om någon vet så hjälp…
Tre saker som sammanfattar dagens blogg. Varför min hand? Jo jag vill att du skall lägga märke till den inre ringen. Den är gjord av guldet från farmors ringar. Hon blev änka 1939 och bar alltid sina ringar hela livet ut. Tala om livslång kärlek! I 27 år bar hon dem för att låta sig påminnas om sin Erik! 26 år fick de tillsammans. Jag minns min kära farmor Berta Sofia Eriksson.
