En dag med tradition för mig. Barn och ungdomstiden då var det kyrklig storsamling på en plats som passande nog heter Böne. Det var en heldag om man så önskade med tre samlingar och servering mellan gudstjänsterna. Mycket folk, många medverkande, det var festtillfälle som man inte vill glömma. Det infann sig en harmonisk stämning med förväntan. Det fanns ett tält hopkopplat till byggnaden vars fönster kunde öppnas, så det gick att vara mötesdeltagare även utifrån tältet. Vänner träffades och man lärde känna nya.
Serveringar hölls ute i tältet. Minns smörgåsarna med prickig korv, ost, kokt ägg med sill eller skinka. De smakade!! Det var här första kontakten i barnaåren med läsk skedde. 25 öre vill jag minnas att det kostade. När jag blev äldre hjälpte jag till att göra de ”goda” smörgåsarna. Det var enkelt, inget rinnande vatten, det hämtades från en brunn med hink och bars ca 50 m innan det var på plats. Tänk att diska under sådana primitiva förhållanden! Toalett, ja det var förstås utedass. Trots enkelheten trivdes alla och det blev inte riktigt det samma när det flyttades till en modernare plats med alla moderninteter. Camping/semester -känslan försvann lite.
Så flyttade jag till Gotland, och här har familjen skapat en tradition. Vi åker till Fröjel kyrka, lyssnar till körsång utanför först och direkt fortsätter det med gudstjänst inne i kyrkan, sen bjuds det på kyrkkaffe vid kastalen som har en underbar utsikt över havet med Karlsöarna i horisonten. (Regnar det så serveras det i gamla skolan, nu ombyggd till ett fint församlingshem.) Tror inte det regnat mer än 3-4 ggr på alla år, missat en gång av någon anledning jag inte minns.
Samma bibeltexter som begrundas och psalmer och sånger kommer också igen. Och så något gott att äta. Traditionen har för min del upprätthållits kan jag säga.
I år lade vi in ett besök på Vallhagar i Fröjel. www.guteinfo.com/?id=2344 En forntida boplats från järnåldern, där bara husgrunderna finns kvar till en del. Här bodde människor redan under första århundradet. Under vår vandring inom området underhölls vi av gökens ihärdiga koko så det ekade från den närliggande skogen.
Semesterkänslan på Gotland består i att sen har vi så gott som alltid fortsatt söder ut till Hoburgen och ätit mat på Maistregården. Manliga sidan i familjen beställer vanligtvis köttbullar med sås och potatis. Kvinnliga sidan beställer friterad rödspätta med remouladsås.
Här va´re mat! Mmmmm
Ja och sen blev det Maistregården – som vanligt. Och sen ville jvi ju kolla vad Hoburgsgubben hade för färg på näsan i år.
Information
På lördagskvällen blev det Snäckan i Klintehamn. Där sjöng en kör från Sundsvall. Där har de ju haft Kjell Lönnå som inspiratör för körsång, och det blev en njutbar timme. När de framförde Over the rainbow så dök det upp ett minne som jag glömt för länge sen. Det var från Jönköpings tiden när jag gick lärarutbildningen. Jag tror att någonstans i gömmorna så finns det en skiva. Det var jubileum på skolan och vi var en jättekör och vi sjöng bla den låten.
Ett sångligt minne.
Inte lätt att urskilja något här, men många var vi och jag vet att jag står under första ”o”et i 4:e raden frammifrån sett.
Övriga dagar i den här somriga långhelgen har jag jobbat. Det har varit mycket omväxlande. Alltifrån demonstration för funktionshindrades likaberättigande i samhället till plantering av krukväxter.
Ginstbusken en gång till.
