I Änglagårdsbygden ligger Ängagärde.

Laddar för en nostalgihelg ner till Änglagårdsbygderna tillsammans med Sofia o Camilla. Ja så skrev min syster Eva i veckan som gick. Första filmen i Änglagårdsserien är verkligen vår barndoms hembygd. Missionshuset ligger precis vid den lilla lanthandeln dit man fick gå ärenden åt familjen redan innan man började skolan. Det är nog ganska precis 1 km från barndomshemmet Ängagärde.

Barndomshemmet Ängagärde

Om lanthandeln finns massvis med minnen. Farbor Einar var affärsägaren, och hans dotter Maj hjälpte till. När man inte kunde läsa så skickade mamma med en lapp och den lämnade man fran tillsammans med portmonän och kassen till Einar eller Maj. De fixade allt klart, för det mesta fick man en kola, och så gick man hem. På den tiden hämtade vi posten i affären, så ibland var det posthämtning som var ärendet. Det fanns fack innanför disken där varje hushåll hade sin post.

”Stortorget i Södra Vånga”. Affären t v och missionshuset t h foto fr juni 2011

 

En fin tradition som börjat de senaste årtiondena är att byborna samlas  julafton klockan 12.00 på kyrkbacken och lyssnar till hur julen rings in. Har haft möjlighet att närvara ett par gånger.

Kyrkan som är med i filmen när begravningsföljet går på vägen, är inte Södra Vånga, utan  Kärråkra kyrka. Och det kyrktornet syntes om man gick ca 300 m från huset i Ängagärde..

De flesta statisterna i Änglagård kommer från trakten. Det var Torsten i Bengtsgården. Roland Dalebro, Bengt i Klacke, Alf i Backabo bl a. Alltså folk hemmifrån helt enkelt.

Handlingens Änglagård, heter i verkligheten Lönnarp och ligger i en socken som heter Böne. Och dit åkte vi också ibland för att hälsa på vänner eller besöka en möteslokal som hade det egendomliga namnet Ebeneser. En gång fick jag två pinnstolar därifrån av en tant som hette Tyra Claesson. Hon hette Timell som ogift och jag har funderat på om hon är släkt med mediamannen Martin Timell ( Klipp fr googling: Han har under sin ungdomstid varit aktiv inom Kyrkans ungdom, där han under en tid var ordförande. Martin Timell är kristen, troende  och har arbetat som församlingassistent inom  Svenska kyrkan.) 

 Timellssläkten kom från Böne och var aktiva kristna. Minns en herre med namnet Arthur Timell. Andra ättlingar i den släkten är Josef med sin fru Doris nu boende i Blidsberg. Det var hans mamma som hette Tyra och gav mig stolarna. Dom stolarna har jag fortfarande kvar. Har lite respekt för dem, tror det är välsignade stolar.

 Från Böne kom också en av mina första elever  och han hete Ulf Svensson och blev så småningom politiker i Ulricehamns kommun. Han förundrade mig redan på den tiden i 3:e och 4:de klass med sina berättelser. Minns fortfarande en som handlade om varför de bråkade på Irland. De slöt ju fred sen och bildade Nordirland, som fortfarande tillhör Storbrittanien, samt republiken Irland med Dublin som huvudstad. Och för att gå ett helt varv i tankarna så har Sven varit där på Irland också i veckan som gick.

Nu blev det nästan en sån där barn-ordramsa som Livet är en strid, striden är en kamp, kampen är en häst, hästen är en dragaren, dragaren är en oxe. oxe är ett nöt, nötter har man i en påse…. Jaa för att komma från Änglagård och hamna med  tanken på Sven menar jag.

Mera tankar: Såg programmet Minnenas television om fotografen Hägg från Borlänge som i slutet på 1800-talet dokumenterade guldruschen i Clondyke. För att få komma dit måste man ha med sig allt vad man behövde för ett år. Oj vilket planerande en sådan resa måste innebära. Hägg skulle dessutom ha med sig sin fotoutrustning. Och inte hade han digitalkamera av kompakt modell. Har du inte sett TV programmet om Hägg, så leta upp det på nätet och kolla. Det berättade om vilka otroliga strapatser många av våra förfäder som emigrerade till Amerika fick vara med om. Kan nog säga att många kom aldrig hem igen med den stora rikedomen de drömt om. Så blev det troligen för min farfars bror Frans. Han försvann, vet inte om han hördes av någon gång.( Om någon som läser det här vet något, så låt mig veta.)

Och lite om Ängagärde. En av gårdarna i Södra Vånga socken i Älvsborgs län. Här har människor bott sen urminnes tider. Pappa hittade en bl a en stenyxa och annat förhistoriskt. När gården sålts och föräldrarnas bohag skulle fördelas som arv lämnade vi över ”fornlämningarna” till änglagårds Alf, som har hand om det lilla museet vid Kärråkra kyrka. Där finnd det nu att beskåda jämte många andra fynd från bygden. Från början var det två smågårdar för fastighetsbeteckningen var Ängagärde 1:1 och 1:2. De slogs ihop för länge sen. Det var klart redan 1837 för då bygdes det nuvarande huset. Det årtalet fanns skrivet på en takstol i en oisolerad garderob på andravåningen, ”min garderob”. Och om 1800-talets  Ängagärde finns en bra dokumentation i Ängagärdsboken. Där beskrivs mina förfäder på mors sida utförligt och det finns namn, yrke, bostadesort  på alla släktingar från 1800-talet och framåt till 199-talet, då boken kom ut. Det har också kommit ett tillägg med ättlingar som fanns/finns i Amerika.  (Frans, som jag nämnde tidigare finns ju inte med där, för han var ju från fars sida.) Är du en av släkten Ängagärde, tycker jag du ska låna av mig eller köpa en av kusin Ewy.

Annars har Evert och jag gjort ett par cykelturer den senaste veckan. Den första gick via Hallfreda försöksgård tillhörande SLU, Sveriges lantbruks universitet. Där har de sedan tre år ett litet cafe´ sommartid.(www.hallfredahotell.se) . En skön stund i en anrik trädgård.

Andra cykelturen blev till Järnvägscafeet i Dalhem. Vädret var ju inte det allra bästa den här dagen. Tidvis ordentligt blåsigt och på hemvägen regnade det halva tiden. Goglar du på Dalhemståget så finns det mycket info att hämta. Fast jag varit där rätt många gånger och fikat var det första gången jag tog en titt in i museet, och här är några bilder därifrån:

Modeller av cykeldressiner, skylt från Österport i Visby, samt arbetsredskap.

Karta som visar Gotlands järnvägar.

Obevakad järnvägsövergång

 

Varor behövde vägas och någon längs vägen tog emot mjölk.

Delad glädje är dubbel glädje

Varför inte samlas några och göra en utflykt? Här Hångers källa i Lärbro. Platsen lär ha inspirerat till sommarpsalmen Den blomstertid nu kommer…

Nyfikna på Ganns kyrkoruin

Nästa stopp blev Hallshuk, kapellet för fiskarbefolkningen,  och nere i hamnen hittade vi ett bord alldeles på strandsluttningen:

 Gissa om lunchen smakade utmärkt!

Vi passerade Kristi kanal och man kan undra varifrån namnet kommer. Nån som vet?

Slutmålet blev Barläst, en övergiven arbetsplats från stenbrytningens glansdagar på Gotland.

Avslutade veckan med besök av högskolestudenten Joonu Balami. Under kvällen lyckades vi skapa kontakt med Margaretha Höök som arbetat 12 år i hennes hemland Nepal. De pratades vid på telefon på napalesiska! Vilken glädje! Och de bestämde träff.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: