Är det så?

Läste om Marcus Birro i tidningen Dagen att han slutat med sin privata blogg och även Twitter, för att människor skickade  otrevliga  kommentarer. Rent av hatiska ibland. Varför är det så? Är det för han vågar ha åsikter och kan skriva om det. Han blev känd för mig när det berättades:   ett barn dog, eller var det missfall?  Den sorg de kände i familjen.  Sen har han ju fortsatt att synas på olika ställen i massmedia. Har han varit för skötsam, inte gjort bort sig… Vågat säga att han tror på Gud. Vågar säga det andra bara tänker. Blivit kändis kanske… Varför ska han bli utsatt för sådant? Är det för att de goda människorna inte hör av sig tillräckligt till försvar. ”Eller vi bryr oss inte”. Allt för ofta blir det: Tiger och samtycker. Vi borde bättra oss! Jag säger det nu: Modigt av alla er som berättar öppet om svåra saker ni upplevt. Och vi andra: Ge positiv respons! Jag beundrar alla ni som gör det.

 Avundsjuka människor kan bli fruktansvärt elaka, sa jag till barnen i skolan. Säger någon något elakt till dig, så finns det i regel något de beundrar hos dig, och som de önskar de hade.

Minns från tiden när mor Ingeborg bodde på ”hemmet”. En kvinna ringde hit till ön och sa att vi barn var elaka mot vår mor och inte brydde oss om henne. Ingen ide´ att gå i försvarsställning. Jag visste att vi gjort så gott vi kunnat. Efter en stund frågar jag: Hur mår du själv? Känner du dig ledsen? Eller är det något som du tycker är svårt. Och då kom det. Hon kände sig så ensam och vardagen var svår att klara av. Hon hade inga egna barn. Så jag tror ganska säkert att hon var avundsjuk på min mor som hade vuxna barn som kom och hälsade på och hjälpte till med det som behövdes. Den gamla kvinnan bar på en stor sorg att hennes äktenskap blev barnlöst.

Kan det vara så att vi människor uttalar kritik och gör sårande handlingar mot andra, när vi egentligen mår dåligt själva. Men då borde vi ju bemöta sådant med hjälp och uppmuntran. Beröm minst tre personer varje dag är en bra ide!  Ska vi sätta igång? Och ännu bättre blir det för: Delad glädje är dubbel glädje!

Jesus sa ju att vi skulle vända andra kinden till. Lättare sagt än gjort. Mänskligt är ju att reagera mot, men att bemöta det med gott… Det konstiga är att människan tycks ha lättare att göra fel än rätt. Och där tänker jag också på  bibelordet: Hela världen är i den ondes våld. Så att göra det goda det är att välja göra gott. Det är inte alltid självklart.

Någon gång hör man kritik att någon gjort så eller så… Kanske är det så att man egentligen velat vara i den andres ställe. Men istället så låter man sig förledas av det onda och säger/gör dumma saker. Man ser inte bjälken i sitt eget öga, och försöker rättfärdiga sig själv.

Vilken ful jacka du har, sa det ena barnet till sin klasskompis. Den som sa så hade själv en jacka som var lysande röd och alldeles nyköpt nätt och passformen var perfekt. De andra hade också en ny jacka, men den var lite för stor och hade en neutral färg. Glömmer aldrig svaret: Det är min jacka och du har din. Min jacka ska jag ha mer än den här vintern. Mina föräldrar har köpt den till mig . Du behöver inte ha min jacka. Tösen som levererade det här kloka svaret, kände sig trots allt sårad och ledsen och berättade det för mig. Nu hör det till saken att snyggjackans ägare hade det som vi säger ”svårt i skolan” och tvärt om för den andra. Hon fick lätt alla rätt. Det här förklarade jag för den ledsna flickan. När hon insåg sambandet började hon tänka om och kunde faktiskt ta kritiken om fula jacka som beröm att hon var duktig. Men det berömmet kom aldrig fram på rätt sätt från finjackans ägare.

Och att svika löften man  givit – hur snällt är det? Så besviken den andre kan känna sig. Tror inte någon vill uppleva svekfulla människor. Ändå händer det. Att hålla löften, det är omsorg – att vara god.   Att ta sig ur besvikelser man mött i livet det kräver stor kraftansträngning. Det finns många tappra hjältar som tagit sig igenom, eller håller på.

..och nu lite jordnära ting som gör mig glad

Nu är det skördetider i naturen. Trädgården levererar en hel del nu. Det är odlarens lön. En kvinna jag mötte för många år sen avslöjade att trots att hon bodde i en hyreslägenhet, så hade hon ordnat en liten, liten odling någonstans ute i omgivningen. Dit cyklade hon ibland – och gladdes åt det hon åstadkommit.  Hade en farbror i Stockholm, Ivan, som bodde på 7:e våningen. Han hade en rejäl gammal kokgryta på sin balkong. Till den hade han hämtat mullrik jord från ett ställe i skogsområdet. I grytan hade han en liten grönsaksodling, lagom att lägga något på smörgåsen varje dag på sommarhalvåret. Först hade han fått lägenhet på 3: våningen, men när tillfälle gavs flyttade han högst upp med sin ”trädgård”. – Ingen ska få skaka mattdamm i min grönsaksodling. Det var hans sätt att värna om sin odling. Jag tror det behöver vara lag på att alla ska ha tillgång till en liten odlingslott. Då skulle många må mycket bättre. Man kommer närmare sitt ursprung. Man kan följa växtligheten och se resultat och känna sig gladare.( Senast i går hörde jag studerande Pierre önska sig en liten gård i framtiden! Lycka till, du är på väg..) Grannar skulle kunna hjälpas åt om man är bortrest. Då skapas det gemenskap. Det är säkert så det går till i kolloniträdgårdar. Där ser det alltid så trevligt och rofyllt ut.

Här exempel på vad min insamlignsrunda i trädgården gav:

Någon timme senare hade en del förvandlats till det här:

Och medhavd matsäck, som innehöll en del av skörden åt vi tillsammans med Sven och hans hyreskompisar i Uppsala. dit gjorde vi en snabbtur över dagen, för att fixa omgruppering av Svens grejor.

 

  

Med på färjan fanns en veteranbil – ny upplevelse för mig!

 

Titt i backspegeln

 

Studentlägenhet i Uppsala

Här inne samsas fyra studenter. Ont om lägenheter skrev tidningarna. Studentkåren erbjöd militärtält åt bostadslösa ”tills det löst sig”.

Och så var det hundutställning vid Oskarsstenen i helgen:

 ..små vita hundar

  ..stor vit

  ..och brun hund

Och nu tänker jag ta semester ett tag. Har jobbat juli-augusti, så nu är de min tur att koppla av. Ha de´! tycker om er allihopa och beundrar er att ni klickar er fram hit till min sida. Alla ni som jag inte har en aning om. Men ni finns där det förstår jag. Kommentarsmöjligheten kan ju fungera som en gästbok.

6 reaktioner till “Är det så?

  1. Anna!
    Fin, klok och intressant blogg igen! Tack!

    Håller med dig angående M. Birro. Människor som han och andra som vågar stå upp för sanningen, dela med sig av vad de tror på etc. blir ofta ett hot för dem som saknar den styrkan. Därav elakheter,gliringar och förtal.
    Avund är en svår sjuka, svår att bota om det inte sker ett medvetet val till bättring. Då finns alla möjligheter till läkning.

    Löften sviks är alltid fel.

    Snygg vändning du gör till annat ämne. Det fullkomligt”lyser igenom” av din glädje att ta vara på ”de jordnära sakerna”. Fina bilder, som mycket väl kan passa i mattidning/blogg. Det borde stå !Annas sylt” på burkarna förstås.
    Jag får väl innerligt hoppas att den lag du önskar ”om att alla ska ha tillgång till en liten odlingslott” går igenom, men att det inte blir en ”måstelag” för alla! Ingen nämnd här..
    Trevlig dagstur ni gjorde.. Säkert mycket uppskattad tänker jag.
    Ser fram emot nästa blogg. Trevlig semester till dig!

    Inga Winzell-P

    1. Inga, nej ingen måstelag, men en förmån att kunna om man vill. Tack för dina reflektioner. Det är bra att våga formulera sina tankar. Att träna sig i positivt/gott tänkande. En av de stora tidningarna skulle ju börja med förhandsgranskning av inlägg på nättidningen och sila bort fördomsfulla och hatiska skriverier. Bra tycker jag!

  2. Underbart beskrivet om avundsjukan och hur vi bör bemöta det onda med godhet! Jag tänker på den fruktansvärda händelsen i Norge och hur de bemötte det hela…med upphöjda rosor, med omtanke och med kärlek! fantastiskt och rörande!
    KRAM Anna, glad att du är min vän!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: