Archive for mars, 2012

Jajamensan fattas bara

För ett antal år sen när det var dags för söndagsskolan så drog vi igång med en ramsa som bl a innehöll det här :  Ni där borta är ni klara? -Jajamensan fattas bara.– Bra då sätter vi i gång med en glad och enkel sång… och så sjöng vi om hur bra det var att få träffas och vara kompisar. Lite den känslan har jag nu när jag upplevt att vårens blommor gjort full entré  på tomten. Gått och kikat emellanåt, men så händer det något och så går någon dag utan koll. Och helt plötsligt så i häcken spirar det underifrån av

Älskade blåsippor. Minns  från barndomshemmet att mamma hade en planta i trädgården , och där jag nu bor finns den vild!

Vandrar vidare och upptäcker i diket ut mot ängen vår första vitsippa! Den kommer raskt få sällskap i massor bara värmen kommer. Och sen kommer gulsippor och gullvivor. Och när gullvivorna blommar då kan man plocka kaip, vildväxande purjolök, hitfört av munkarna en gång i tiden.

Vitsippor minns jag massor av från barndomshemmet också,  som kunde plockas i obegränsade mängder. Minns pappa som kom in och bad mig följa med ut och titta på vitsippsmattan nere i trädgården:

”Du måste se den vakra blumstermatta sum fenns nere i trägårn” . Förvånade mig att han var så tagen av anblicken, han var tacksam till Skapelsens Herre som lät honom njuta av blomprakten.

Vandrar vidare genom trädgården och ser att snart är det dags att plocka nässlor!

Nässelsoppa – till påsk kanske! Den här växten är ursprungligen tagen i Ängagärde. Brukar tänka att det är väl få som odlar den här sortens växt, den växer ändå. Men inte på vår tomt, det finns väl inga rester av nån gammal gödselstack, den gillar ju ”fet” jord för att fixa självspridning.

Och så krokusraden som lyser! När jag var ute och jobbade i onsdags så stod en dam ute vid vägkanten och väntade på någon. Hon väntade väldigt länge, så till slut tilltalade jag henne med att hon hade tur med vädret, för solen sken så värmande under väntetiden.

– Jaa, och du har så fina krokus som lyser!  Vi samtalade en stund och hon fick veta att det var en tid när fasanerna och jag krigade om de gula skönheterna. Jag fick lägga ut ribbor som skydd för lökarna som tydligen var godis för fasanerna. Nu tycks  fåglar hittat andra matställen. Ibland dyker de upp längre fram när vinbär och hallon är mogna.

Och här kan sopgubbarna få lite att njuta av om de hinner.

Ett optiskt fenomen visar sig i glaskulan. Vid närmare syn så speglar den grannens och vårt hus i kvällssolen. (Den undre bilden är vänd och förstorad  förstås!)

Explosion på G av hyacinter väntas:

De här är vita, men utplanterade julhyacinter genom åren kommer att lysa med rosa och blått om någon vecka och tulpanerna vill bara upp, upp, upp!

Vi gick längs vägar i P18-skogen. Man blir rätt förundrad vad som kastas. Hur tänker man när glasburkar och tex det här slängs:

Hur enkelt vore det inte att kasta i glasigloon vid ICA, och däcken kan väl inte vara så svårt att bli av med på bättre ställe – firmor som säljer däck eller återvinningen. Dom lär väl ligga här i många år om inte någon omtänksam miljömänniska gör en insats.  Devisen som står på gotlandsbåtarna ”Du är någon annans upplevelse” borde finnas i våra minnen så att ingen vill göra så här!

Åren rullar på. Blev påmind om det när den här bilden kom fram:

Året är  här 1988.  Sötnosar e dom allihopa!!!!

Och allas vår Gullan tänker jag på och försöker uppmuntra. I dag njöt vi i solen liksom vid flera tidigare tillfällen i vår. Hon har alltid velat vara i solljuset – och nu när hon inte kan förflytta sig själv vill vi vara hennes ben en stund då och då. Och bara vara nära!

Genom jobbet har jag kommit i kontakt med hjälpmedel som finns för  handikappade. Nedanför syns en s k Akkaplatta som man kan styra, typ genom en laserstråle som läser av den svarta linjen på golvet (syns i spegelbilden): På rundan finns olika upplevelser utplacerade som man väljer själv att stanna vid om man har lust/vill. Platta rör sig när man trycker på en touchknapp.(Skymtar under handen på brickan som gul/svart tingest.)

I en specialiserad version kan man säkert bygga upp miljöer som kan passa individen.

Ja på tal om jobb, så har det blivit en hel del redan första månaden. Min ersättare ramlade och bröt fingrarna så det blev inhopp från början. Det känns bara roligt att vara på plats när det behövs. Först och främst vardagsrutiner, men ibland händer det annat.  Fick vara assistenten som följde min brukare och hennes kompisar till en match mellan Endre IF och Kais Mora i Södervärnshallen i fredags kväll. Vilket tryck, publikrekord tror jag och ljudnivån förstärktes av trummor och vuvuzelor( de där blåsinstrumenten vi lärde känna genom fotbolls WM i Sydafrika för ett par år sen), trots det åkte hemmalaget på stryk med 3-10.

Och till simhallen har jag varit med tre ggr den här månaden!  Enformigt har det aldrig varit. I april är jag inbokad för ett fastlandsbesök. Man kan inte tro att jobbet som assistent kan vara så omväxlande. Man ska vara brukarens händer och fötter när den egna förmågan saknas. Det gäller att ha fantasin påkopplad, när orden inte uttalas. Glädjen i ögonen är belöning för att man lyckas.

Men lite privat har jag gjort också. Varit på fastlandet två vändor, om än bara över dagen ena gången. Då upptäckte jag att mobilsladdarna passade utmärkt att koppla in sig på färjans radiokanaler med. Bra då behöver man inte köpa/hyra det mer! Handväskan kan innehålla många bra grejor.

Vi närmar oss påsk, och vill fira den med värdighet och glädje över budskapet om Jesu uppståndelse samt umgås med familj och vänner.

♥ /Anna

Annonser

Comments (5) »

Euphoria

 

Våren är här! Vitt, blått och gult. Vårens första färger.

Och så var det ju Låten som vann:

Googlade lite, hittade länkar och tar med en översättning, som kortats av med upprepningar av upp, upp ett antal gånger:
Varför, varför kan inte just nu sista för all framtid?
Ikväll är ikväll evigheten en öppen dörr …
Nej, inte någonsin sluta att göra de saker du gör.
Gå inte i varje andetag jag tar jag andas dig …

Eufori
För evigt, till tidens slut
Från och med nu, bara du och jag
Vi kommer upp
Eufori
Ett evigt konstverk
En slog kärlek i mitt hjärta
Vi kommer upp

Vi är här, är vi alla ensamma i vårt eget universum,
Vi är fria, där allt är tillåtet och kärlek kommer först,
Evigheters evighet tillsammans seglar vi in ??oändligheten,
Vi är högre och högre och högre, vi nå för gudomlighet.

Eufori
För evigt, till tidens slut
Från och med nu, bara du och jag
Vi kommer upp
Eufori
Ett evigt konstverk
En slog kärlek i mitt hjärta
Vi kommer upp

Alltid seglar vi in i oändligheten,
Vi är högre, vi sträcker oss efter gudomlighet …

Eufori, eufori
Vi kommer upp
Eufori ….
Ett evigt konstverk
En slog kärlek i mitt hjärta
Vi kommer upp
Eufori, eufori
Vi kommer upp…

Lyckotillstånd. Minns en vacker plats i Linneryd, Kronobergs län, Knapeli. Där satt jag en gång för många år sen. Platsen beskrivs ” Knapelid är en fin utsiktsplats över sjön Rottnen med en stig som går runt Tomtsjön. ”Där satt filosofen inom mig och tänkte.”

Tankarna kom att livet är som en utsiktsplats vi får gå till. Det vackra, det fina vi vill minnas. Sen finns det dalgångar, sjöar och skogar. Hur skulle vi uppleva all skönhet om inte detta fanns som ram till utsiktens skönhetsupplevelse. Sorger, besvikelser, icke uppfyllda förväntningar, oförståelse av det som inträffar… hur skulle lycka uppfattas om vi inte hade det att jämföra med.

 

Tre bilder från Knapeliområdet, vill ju visa familjen samtidigt som jag minns mitt filosoferande.

Behovet att ha någon att lita på, vårt sociala nätverk, vår familj är säkert mer viktigt än många ens vill erkänna. Det märker vi om inte annat om det strular i relationerna. Och försvinner någon ur familjen så blir det ett ”svart hål” som aldrig går att glömma helt. Vi vill att livet ska följa sin naturliga gång. Gamla kan dö, men inte unga. Man satsar sin kärlek på livslångt förhållande och så kanske det tar slut. Kaos, kaos.

Det är stunderna när det är som bäst vi vill ha kvar, Eufori, glädjen över den trygga kärleken, det nyfödda barnet, avklarat uppdrag, eller vad det kan vara.

Uppnår man inte det, så vill människan hjälpa till att framkalla just känslan på olika sätt. En god väg är att vara medmänniska, behandla andra som man själv vill bli behandlad. Att ge uppskattning och bekräfta kan vara rent av motbjudande, men vad det tinar upp spända situationer. Offra lite av sin egen prestige kostar på. Be om hjälp.

När behovet blir missbruk av olika slag, misshandlar man sin egen kropp fast man förmodligen inte vill.  Det kom upp en sida med en drogvisa gjord på orden till Euphoria. Fick fram den först, och blev förundrad. Hur kunde det bli en vinnarlåt? Som tur var kom jag rätt i sökandet sen. Men det gav mig en tankeställare hur människor kan ha det. Det är ett kaos inombords som måste skjutas åt sidan. Kanske gång på gång tills undergången är ett faktum.

Vad vi ska mötas av i livet, det vet vi inte. Men nuet kan påverkas. Att välja rätt är en ständig fråga, och så mycket att ta hänsyn till. Drivkraften inom oss är ju göra rätt. Men ibland blir det fel.

Gör om, gör rätt. Ett bra uttryck att ta till sig. Förlåta sig själv och ta nya tag. Bandet kan inte backas. Gjort är gjort. Men framtiden är vår! Med nuet lägger vi grunden till den. Våga prata med varandra, ärlighet och omtanke borde vara ledord. Jag rannsakar mig själv….

Goda minnen ska man samla på. Dem  tänker jag på, när klagomålen vill ta överhanden. Det hjälper att planera framtiden.

Och så lovade jag ju förra gången avslöja råd 132:

Åk till Stockholm och turista, och det gjorde jag förra helgen. Träffade syster och stora delar av hennes familj och hela vår familj träffades hos henne på fredagskvällen. Sen fortsatte vi till Uppsala, bodde på hotell och umgicks med våra nära och kära där tills vi åkte hem på måndagen. Ett underbar helg, som plockar upp många goda känslor.

Inte i fredagskväll, men 1988 i Södertälje.

Vi gjorde Uppsala och utflykt till Biskops Arnö och Skokloster.

En familjegunga hittade vi också!

Resten av veckan bara flöt på. Fick göra inhopp på jobbet flera dagar, så veckan blev ganska vanlig.  I fredags tog vi en långpromenad via Almedalsbiblioteket, Botaniska trädgården och innerstan.

Kan meddela att Stora torget i Visby just nu genomgår en förvandling,

Och nu kan man ha tur och få se lite bakom och upptäcka nya vinklar.

Trevligt var det med kyrkvänner i lördags. Smakade gott med thaibuffé och trevligt att sitta vid fint dukat bord.

Två bilder från första spadtaget vid kyrkan 1/5 1988. Vänner hittar man alltid här i alla åldrar.

Och veckans tips får bli nr 275, eftersom jag umgås med en del tidningsfolk nu för tiden:

Klipp ur tidningsartiklar om folk du känner och skicka till dem med positiva kommentarer.

De du fotografen, bilder räknas också! Särskilt i DN just nu.

/ Anna

Comments (4) »

2012 en skottdag att minnas….

Visste ni att en påve Gregorius 1588 införde begreppet skottdag.

Och den förändringen kommer att stå sig till år 4900 enligt uppgifter jag sett på nätet. Det måste ha varit mycket smarta astronomer och matematiker som kunde fundera ut en sådan hållbar förändring om tiden och kalendern.

Förgående stora tidsförändringar hade skett 46 f Kr, den s k Julius Caesars kalenderreform( Julius Caesar var kejsare i Rom och Ortodoxa kyrkor följer fortfarande den kalendern.) I det romerska riket så började året med mars månad. Så därför var det ju nyårsfirande i slutet av februari och det är väl därifrån som beslutet kom att ha skottdagen i slutet av den månaden.

Före 1996 inföll skottdagen den 24 februari, med den följden att de som hade namnsdagar 25-28 februari försköts en dag när skottåret inföll. Men riktigt rätt är det ändå inte.

Med hjälp av nya tidens uppfinningar och hjälpmedel har man kommit fram till att vårt kalendersystem ändå är lite för kort. Så enkelt uttryckt förskjuts jordens bana ett dygn på 3333 år. Dagen då natt och dag är lika långa vid höst och vårdagjämning infaller lite lite tidigare för varje århundrade. Känns dock som det är ett problem vi inte kommer att märka av, om det inte inträffar något som påverkar jordrotationen, t ex stora tsunamikatastrofer.

Alla som någon gång önskat sig en extradag att få göra det som inte hunnits med, hade väl en liten chans att komma ifatt i år, eller…. Nehä jag märkte inget särskilt. Skottdagen var en dag precis som alla andra.

Nej nu ljuger jag. För min del så började en ny tideräkning. Nu får jag arbetsfri inkomst, jag bestämmer själv om jag vill jobba till 75 som Reinfeldt pratade om häromdagen. Jag kan planera min tid efter eget tycke, men kan/vill gå in och arbeta för att bättra på inkomsterna. Så sagt upp mig har jag inte gjort. Men ett nytt löneavtal har jag fått! Hade chansen att få bli vikarie när det behövs på mitt ”f d” jobb.

Pensionen är inte som barnbidraget, lika för alla. Nej i proportion till livsinkomsten. Så spara i olika former i förväg är ett bra knep, bästa pensionsförsäkringen är att inte slösa utan lära sig ekonomiskt leverne redan från unga år.

Ekonomin i världens länder är ju rätt darrig på sina håll. Ena dagen går börserna upp, men kan falla lika fort som någon snubblar.

Men glöm det bekymret nu. Nu har vi ju våren att tänka på. Sju starurar , ett talesätt på ön. Det ska komma snö sju gånger efter att någon siktat första staren. Första lärkan har sju yrväder i stjärten, läser jag hos en bloggkollega. Sen är den riktiga våren här. Men redan spirar purjolöksstråna på fönsterbrädan vid sidan av paprikaplantorna. Några fler frösorter väntar ivrigt på att förgroddas. Och ute finns alla lökväxterna på språng. Vitt, gult och blålila är färgerna som först kommer fram!

Ett bra sätt att må bra är att vara på jakt efter positivt tänkande. Det svåra finns ju ändå tros allt, men det behöver ju inte mala ner vårt inre. Koncentrera tankarna till det roliga och det som är gott. Det ger energi.

En titt i min lilla instruktionsbok för livet ger följande guldkorn:

171: Ge aldrig upp. Den som har stora drömmar är mäktigare än den som har alla fakta.

321: Låt inte bli att göra något bara för att du inte klarar av det. Gör så gott du kan.

304: Bedöm din framgång efter hur du njuter av lugn, hälsa och kärlek.

302: Lås bilen även om den står på din egen uppfart.

246: Vinka till barn som är på väg till skolan.

( Bara för den som har företag: 249: Anställ folk som är smartare än du själv)

Och det här kan vara riktigt svårt, men genomförbart .

251: Lär dig visa entusiasm. Även om du inte känner för det.

Råd 132 ska jag avslöja nästa vecka, nyfiken va?

Ps… på min första dag ”i frihet” fungerade jag som rörmokare. Ledningen från tvättmaskinen till avloppet gav upp, antagligen p g a att plaströret böjt sig av 95°-vatten. På det följde att det gick isär i skarvar och det blev vattenbad på golvet.

Mannen upplyste villigt att det flöt vatten på fel ställe och nu började utgifterna. Men kort sammanfattat: Flytta på tvättmaskinen, och duschen samt skruva loss ledningsfästen. Gör rent, sätt i hop och ställ tillbaka. Sen var det klart!!

Men att det var minimalt med utrymme och obekväm arbetsställning är en annan historia. Och så fick jag god handräckning förstås! Nästa tvätt fungerade som den skulle och allt är fröjd i ”tvättstugan” igen.

Solen lyste och tar sen ut min rullstolsburna syster på en första vårpromenad. Lycklig för att än en gång få träffats.

En härlig dag att lägga till minnesarkivet.

/ Anna

Comments (2) »