Utsikt från mitt fönster

Varje morgon så njuter jag av att kunna se ut från mitt fönster. Den blir lite som en TV-ruta och nyfiken kollar man av vad man ska se. Bilden ovan togs i söndags 21 oktober,

och den här påskafton den 7 april i år. Däremellan har det ju hänt mycket. Mitt i sommaren kom ett åskväder och det blixtrade på alla håll tycktes det:

(Att fånga en blixt var svårt. Man måste ju ligga före med kommandot så att klicket kommer just när det blixtrar.)

I skogen finns många stigar. En del säkert riktigt gamla. Andra har bildats genom militärernas aktiviteter. Minns att en gång kröp det soldater i diket bakom växthuset t o m. Men regementet finns inte längre så alla avskärminingar med stora staket har försvunnit. Finns spår av ett torpställe strax utanför tomten, ännu finns fruktträd och hallonsnår. En gjuten cementplatta lite längre bort, vittnar om ett sågverk för 50-75 år sen (nån som vet?) och det enda som egentligen stör skulle väl vara det här som kanske kallas sågbord:

Undrar hur länge det kommer att ligga där? Förfall p g av väder och vind, men att det är fråga om 100-tals år tror jag på.

I onsdags lockade vädret ut mig i min skog med en runda på någon kilometer, och bestämde mig för att visa fler spår

  

Jag plockade i hop sådant som hade måttliga dimensioner och sorterade upp:  Glasburkar, batterier, plastpåsar mm till rätt ställe.

Skogen blev lite mer ren. Så här kan det vara att bo i utkanten av en stad. En del människopåverkan kan faktiskt vara fint. Skogen är vattenskyddsområde och här finns ett antal pumphus. Dom är viktiga för vattenförsörjningen,och någon har försökt försköna dem.

På ett ställe där ett par stigar möts har denne någon fixat till en mötesplats med en gedigen bänk och gömme för sittdynan i ett ”rör” under. Det är inget hafsverk, utan lär stå emot många årstider samt erbjuda vila för skogsvandrare. Själva bänkbrädan vilar på kraftiga stockstumpar. Så här är det ingen fara att slå sig ner med flera vänner!

Visst är det fint!

Avslutar med lite fler höstbilder:

Tittar man noga så ser man tre generationer höst. Närmast t höger helt avlövade buskar, i bakgrunden de gula björkarna och däremellan det än rätt gröna syrensnåret. Och kolla det intensivt röda på marken här nedan:

eller här både sommargrönt och höstgult på samma gren!

Förra inlägget hade rubriken ”Vem tar hand om hösten”. Detta blev nog en fortsättning. Vi möts snart igen. Men glöm inte utsikten från ditt fönster. När man i framtiden får svårt att röra sig då kommer det säkert att bli ännu mer värdefullt.

Till sist utsikt från mitt fönster i barndomshemmet. Kan tänka att året är 1965, min lillebror Per funderar på att klättra upp för stegen som far använt när han plockade körsbär. Vill minnas att han kom inte så mycket högre än så här. Men bilden är ett kärt minne, lillebror som i dag skulle varit 52 år. Funderar, och helt plötsligt blev det ett annat fönster i livet.

// Anna

5 svar so far »

  1. 1

    Linda Eklund said,

    Vilka härliga bilder du har tagit, hösten är så vacker. Här i Sundsvall kom lite snö idag. Hoppas ni slipper det och halka på vägarna i helgen. Kram/ Linda

    • 2

      annaenglund said,

      Hej Linda, höstvädret är verkligen varierande. Det växlar från sol och värme till höstrusk på en halvdag! Snö har inte synts till här än, men i gårkväll kom en rejäl hagelskur. Ö-läget är ju snabba växlingar. Likadant på Alnön antar jag. Här värmer havet luften så kylan får inte riktigt fäste än. Blåser, i natt första höststormen som mojnat av nu vid halv nio på morgonen.

  2. 3

    Meggie said,

    Hej så här på kvällskvisten!
    När jag ser alla soper som du varit omtänksam och plockat upp och tagit med hem så tänker jag på mitt fyraåriga barnbarn när vi väntade på tåget tillsammans häromdagen. Han hittade en tom tuggummipåse på perrongen som han ansvarsfullt tog upp och kastade i papperskorgen samtidigt som han sa:
    Farmor, vet du att det finns människor som tror att naturen är deras soptunna?!
    Jag hör ju direkt dagis röst där bakom orden, hur de har försökt lära barnen viktiga saker och blir glad när jag märker att de här små faktiskt tar det till sig. Kanske finns det hopp för mänskligheten ändå! 🙂

    Hej och god natt!
    /M.

  3. 5

    Sven Englund said,

    Någon som har ”försökt” att förfina pumphusen? Haha, tycker du inte att de lyckats. ^_^


Comment RSS · TrackBack URI

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: