Archive for juni, 2016

Trädgårdssnäckan

Det händer så mycket i min värld. Nyss var det så lugnt och stilla, jag njöt av min tillvaro i grönskan. Mat i överflöd, vänner lite varstans och hus att bo i.

Men så plötsligt far något genom grönskan och skär av mitt härliga gröna tak. Måste få en uppfattning av vad som händer… Spanar uppåt, hittar genast en mast att klättra upp på

imageOj , vad ljust, blir ju alldeles bländad. Ser åt olika håll.

Men varje väg verkar kapad, i alla fall alldeles utom räckhåll för mig. Vad ska jag göra? Inte lätt att vända på det här stället med min ”husbil”. Här gäller att tänka sig för. Sitter jag kvar, blir det min död här i det starka solskenet. Ojoj, vad ska jag göra?  Måste, måste kunna klara en vändning på fläcken!

 

Jippi, jag klarade det, nu gäller att glida långsamt.imageOh, det gick ju bra. Men här vill jag inte bli kvar. Fortsätter lite på den här motorvägen, kanske jag hittar en grön, mer tilltalande väg. Nu börjar jag faktiskt bli riktigt hungrig efter den här utflykten. Bäst att söka mig in i grönskan, vill inte vara här, verkar farligt!

Svänger modigt från väg till väg, det här går ju som smort! Men mat, mat,MAT… Till slut får jag gå armgång för att äntligen komma rätt. Nu äntligen kommer jag i säkerhet.

Hej, hej…

En liten medborgare vid dikeskanten gjorde att jag hejdade mig lite med liens framfart, tog fram mobilkameran och lät fantasin flöda.

♥//Anna

 

Annonser

Comments (1) »

Guckuskon -upplevelse i försommarkväll

Härligt solvarm dag, ja så var lördagen den 4 juni 2016. Efter dagens helgföberedelser packar vi fikakorgen och far norr ut mot Slite. Strax efter Bäl svänger vi vänster och  mot Hejnum. När man ser Hejnum kyrka svänger vi höger vid bygdegården och fortsätter ca en kilometer.

Nu gäller det att ha siktet inställt på en gård med syrénbuskar på vänster sida. Och där plötsligt, finns på höger sida en liten skylt ”Kalgateburg”, där svänger vi in på en knappt farbar, kalkdammig väg. Rakt ut i vildmarken känns det som, det vi kallar väg, delar sig igen och vi tar höger mot en ännu enklare körväg.

Snart tar ”vägen” slut och det finns en öppning i landskapet för parkering, här finns också en bra beskrivning på naturreservatet.

Vårt mål är att vandra ett par kilometer för att hitta en plats på ca 200 kvadratmeter mitt ut i ingenstans.

Vi följer reservatsstigen, väl synlig i landskapet – en gång var jag här på studiedag med jobbet för att lära mer om växt och djurlivet på kalkmyren.image

Vi passerar väldigt skiftande natur, ser vacker ängsmark med massvis av tjärblomster, karg myrmark, idegran och många andra intressanta växter. Känner mitt forna intresse för växter darra av iver.

När stigen svänger kraftigt till höger, kommer vi på en ny stig och följer den 20-30 meter, där viker vi av vänster på en ny stig. Nytt för mig var att någon vänlig människa satt upp en skylt ”GUCKOSKO 1 km”, och det var det som var målet. Vi går och går, kilometern känns väldigt lång, stigen blir nästan osynlig ibland. Men behåller man färdriktningen och går tills det dyker upp ett trådstaket för djur på vänster sida, då på höger sida bland träden finns underverken. De blommar kanske ett par veckor och det är som bäst nu upplever jag. Lägg på minnet dagar kring nationaldagen, det är då man ska komma hit. Vi strosar omkring njuter och beundrar. Försöker känna doft, kanske en svag aning om apelsin, men ögonfröjd! Har ingen annan fotoutrustning än mobilen, håll till godo

:imageimageimage

När vi går tillbaka applåderas vi av en hackspetts ihärdiga ”trummande” , det ger ytterligare en dimension till upplevelsen. Åter vid parkeringen tar vi fram fikakorgen och bord på plats kommer oss väl till pass. Mums med paj och vaniljsås!

//Anna

Comments (2) »