HemvÀndare Àr ett gÄngbart uttryck för oss som letar upp och minns sin barndoms trakter.
Lördag – tisdag 1-4 oktober 2022 passar in sĂ„, just för mig och Evert.
MorgonbÄten frÄn Oskarshamn, ca20-25 mils bilkörning och direkt besök hos kusin Ewy i Ulricehamn. Plockade fram innehÄllet frÄn fikakorgen med hembakt Àppelkaka mm. Lite fika liksom manar fram prat om det gemensamma och nyfikenhet om det man missat sen sist. Ewy fyllde 80 Är i vintras, har alltid varit en ivrig lÀrjunge inom de församlingar hon tillhört. Det började med missionshusen i KÀrrÄkra- Södra VÄnga


Södra VĂ„nga missionshus finns kvar som förut, men har sĂ„lts och anvĂ€nds numera i kursverksamhet för reparation av gamla fönster. Sista gĂ„ngen jag var dĂ€r var vid minnesstunden för syster Gullan i januari 2013. Det hĂ€r missionshuset var en vĂ€lkĂ€nd syn under min barndom. Det lyste sĂ„ vackert gult. TyvĂ€rr var jag inte dĂ€r sĂ„ ofta, för mina förĂ€ldrar valde Filadelfia i Dalum som sin kyrka. DĂ€r var det ocksĂ„ sĂ„ng, musik och predikan. NĂ€r jag vĂ€xte upp var det mycket fokus pĂ„ sĂ„ng och musik. SĂ„ det Ă€r dĂ€r jag först spelade mandolin, sen fiol ( bĂ„da glömda nu) och med mammas pĂ„hejande lĂ€rde mig lite piano och orgel. Mammas slĂ€kt har mycket sĂ„ng och musik i slĂ€ktleden. T o m en orgelbyggare tror jag i Blidsberg. I alla fall hade vi besök av en avlĂ€gsen slĂ€kting nu boende i Australien som vill fĂ„ spela pĂ„ sina förfĂ€ders orgel i Blidsbergs kyrka. Som kuriosa sĂ„ nĂ€mner jag att detta var missionshuset som finns med i första ĂnglagĂ„rdsfilmerna. Film som just spelades ini de hĂ€r trakterna. Filmen hade premiĂ€r 1992, lĂ€ser jag pĂ„ Google.


En av anledningarna att vi Äkte just den hÀr helgen, var att det var 50 Är sen nya Missionskyrkan i Blidsberg byggdes. Jag bodde ju i Blidsberg nÄgra Är. DÀr trÀffade jag nu mÄnga vÀnner och Àven slÀkt. SÄ roligt att kÀnna igen och vÀxla nÄgra ord.

F ö v konfirmerades Per i den hÀr kyrkan , sÄ hÀr Àr hela raden av hans vÀnner tillsammans med pastor Roland Wolmesjö

Evert och jag gick naturligtvis i pappas gamla âytterskogâ, dĂ€rifrĂ„n jag har sĂ„ mĂ„nga minnen nĂ€r pappa jobbade med skogsskötsel. Gallring, vedhuggning och fĂ€llning av virke till försĂ€ljning. Det sistnĂ€mnda var en viktig inkomstkĂ€lla för det lilla jordbruket. Ăn syns skogsvĂ€garna och diken far gjorde. BerĂ€ttelser om 2 forna torp, om varg och annat vilt. DĂ€r fanns förr en sommarlagĂ„rd och ute pĂ„ torvmossen en torvlada. Jag lĂ€rde mig kvista fĂ€llda trĂ€d med yxa, bĂ€ra och rĂ€cka över granplantor som skulle sĂ€ttas, dĂ€r skogen avverkats, leta fram grĂ€nsmarkeringar och ersĂ€tta med nya i plast. Lasta torv – ja dĂ„ blev man riktigt nerdammad. Torven anvĂ€ndes sen som strö för djuren i ladugĂ„rden pĂ„ vintern. Materielet till ved kördes hem till gĂ„rden och pĂ„ senvintern blev man âanstĂ€lldâ att lyfta/sĂ€nka sĂ„gklingan vid vedkapningen( var nog början till tinnitus som stĂ€ndigt tjuter i öronen nu – sĂ€kert ocksĂ„ Ă€rftligt anlag frĂ„n fars sida) Efter höskörden skulle veden köras in i vedboden. Vi barn i familjen har lastat mĂ„nga vedkĂ€rror som far körde in. MĂ„nga kubikmeter varje sĂ€song behövdes till huset. Ibland gavs det bort eller sĂ„ldes nog ocksĂ„. NĂ„gon sommar skulle det barkas stĂ€ngselstolpar av lĂ€mpliga lĂ€ngder frĂ„n den okapade vedhögen. StĂ€ngselstolpar behövdes pĂ„ gĂ„rden, men jag vet att det levererades till Falköpingstrakten till nĂ„n gĂ„rd i Ugglum.




Citerar pappas ord frÄn Pers begravning: Man ska leva för varandra och ta vara pÄ den tid man har.( Ja den dagen minns man. Omkom den 18 juli, skulle fyllt 18 den 24 juli och begravning den 2 augusti).
SĂ„ det Ă€r viktigt för mig att ta vara pĂ„ det rĂ„det. SĂ„ den hĂ€r resan hĂ€lsade vi pĂ„ förutom Ewy ocksĂ„ hos Margaretha, Anitha o Egon, Sven Sigfridsson, hos Siv i SmĂ„land och GothĂ€lls i MönsterĂ„s. Ăven Ingegerd pĂ„ Kronsborg i SmĂ„land – men hon var inte hemma.

Tack Anna för din berÀttelse! Kommer sÄ vÀl ihÄg Roland Wolmesjö. Han jobbade i Ulricehamn nÀr jag sommarjobbade pÄ Skottek!